Ligger här i sängen och tänker på mitt liv. Jag har alltid tyckt att mitt liv har varit händelselös och tråkig. Det kanske den har varit tidigare men jag är ändå nöjd över mitt liv. Alla händelser i mitt liv har lett till den person jag är i dag och jag är faktiskt stolt över mig själv. För en gång skull.

Som alla människor har jag mina upp och nedgångar. Dagar då jag känner mig extra svag, extra ensam och extra känslofylld. Dagar då man tänker för mycket. Dagar då man minns för mycket. Mitt hjärta och min själ känns ärrad och skirt, som det skulle kunna gå sönder när som helst. Ett misstag och jag är i det där mörka hålet igen.

Men ingen ska få skada mig igen. Ingen ska få den makten att kunna krossa mig.