Det jag skev var att jag kände mig lugnare och bättre till mods. Jag har pratat en del med Mr X i kväll om allt och jag förstår han mer. Han är riktigt ärrad efter sitt senaste förhållande och jag kan förstå att han inte vågar in i ett nytt förhållande. Han vill inte ens bli kär igen att han har totalt stängt av sig. Men kan man verkligen stänga av sig på det sättet? För ibland får jag signaler från han som får mig att tro att han är småkär i mig (eller hur man nu ska förklara det). Han är öm och go mot mig som kan få vilket hjärta som helst att smälta.

Men jag tänker inte tvinga in han i något. Han får ta den tid han behöver till att läka sig själv och jag behöver också min tid till att läka mig själv. Det är inte enkelt men jag kommer klara det - envis som jag är. Det viktigaste är i alla fall att Mr X kommer alltid att vara där för mig, som en vän. Och jag kommer finnas där för han. Sen så får vi se vart våra vägar leder. Om de leder mot varann eller från varann.

Jag är i alla fall redo att ta mer kontroll över mitt liv. Börja fokusera på skola, jobb, flytt, vänner och mitt egna mående. Endast jag kan styra över mitt liv och det känns lite småläskigt. Att bara jag kan bestämma över hur det ska gå. Jag har endast mig själv att skylla på om något går snett.